När man har med något på de gemensamma utställningarna så skriver man även upp sig på vaktlistan. Minst ett pass på två timmar bör man göra. Jag hade gärna gjort fler än ett men det är lite bökigt när man inte bor, så att säga, nästgårds. Det tar drygt 40 minuter att köra och denna årstiden är det inget vidare. Nu varnade de på radion om att det var busväder på gång och det tyckte jag var typiskt eftersom jag bara hade detta datum som passade mig. Men jag har hunnit hem och sitter nu i sängen (ovanpå överkastet) och hör hur det tar i i vindbyarna. Det snöade inte som de sagt utan regnar. Det är +2 och halt på grusvägen eftersom det varit minusgrader några nätter. -6 i morse ungefär. Och jag har glömt min murgröna ute på altanen. Tror inte den klarat av de senaste nätterna men jag ska titta till den på lördag. Lever den får den väl en chock om jag tar in den förstås och dör av värmen i stället. Även om vi inte har så fruktansvärt varmt inne. Vardagsrummet ligger nog runt 19-20 grader. Alldeles lagom.
Det kom tre personer till utställningen idag och en av dem var Karin, trogen som alltid. Sen var det dött.Gull-Britt var med mig och vaktade och det var bra för mig att det var just hon. Vi pratade om Italien och hon berättade att hon varit i Palermo några gånger då de har vänner där. Sen sa hon att hon varit på Stromboli två gånger och den sista gången, för två år sen, gick en kvällspromenad upp till kratern. Jag fick en hel del information som blir till nytta. Vi har planer på att åka dit till våren när vi ska ner till huset tillsammans med våra äldsta vänner som ska hjälpa oss med köksrenoveringen. Då vill vi hitta på lite mer än bara jobb. Vi ska ju ha semester också och visst låter det trevligt med en eller två dagar ute på Stromboli med en kvällspromenad i grupp upp till kratern för att beskåda aktiviteten där.
Nu har bokstäverna och orden tagit slut för i dag. Over and out.
torsdag 8 december 2011
måndag 5 december 2011
Klippte till maken
Fast det är inte så illa som det låter. Men jag klippte till honom för han hade blivit så långhårig. I alla fall tyckte både han och jag det. När det börjar växa över öronen och se allmänt ovårdat ut i nacken är det dags. Vi har en sån där fin maskin som har en massa olika distanser med ungefär 3 mm skillnad på varje. Så som längst är håret nu 19 mm och som kortast, där det är hår kvar vill säga, ca 3 mm. Till den här maskinen hör också en distans, eller vad jag nu ska kalla det, för klippning över höger öra och en för vänster öra. Jag började med vänster öra och man kör då maskinen bakifrån och framåt men eftersom håret växer lite som det vill så tog den inte riktigt framför örat. Så när jag skulle klippa på högra sidan tänkte jag att om jag tar den vänstra distansen men börjar framifrån så får jag med det som växer framför örat också. Då vaknade maken: "du ska ta den som är för HÖGER öra nu!" Han trodde naturligtvis att jag hade glömt av att jag skulle byta distans och att det skulle bli helt kajko. Lite kul var det allt att han blev lurad!
Efter att han blivit fin så tyckte vi att han måste visas upp så vi begav oss till Trollhättan där vi tänkte äta en indisk lunch. Men där fick vi tji. Restaurangen var inte öppen. Så då begav vi oss till Vänersborg i stället. Meze 12 är att rekommendera för den som är i Vänersborg och känner sig hungrig. Lunchtid är det alltid fullsatt. Men nu bankade vi nästan på dörren. Ägaren var där men meddelade att ugnen inte var varm ännu och de öppnade först kl 14. En hel halvtimme och maken höll på att svälta ihjäl. Vi passade på att gå upp till Några Målare och titta på utställningen. Jag hade fått röda prickar på två av mina tavlor. Kul. Och riktigt kul att det är Saabs konstförening som köpt dem. En torrpastell med motiv från Toscana och en Kaffegök.
Vi gick tillbaka till Meze 12, fortfarande för tidiga, och satte oss för att titta på menyn. Vi fick in två stycken, ja jag vet inte vad de heter men goda var de. Alldeles varma, direkt från fritösen. Filodegsrullar med feta och persiljefyllning. Vansinnigt gott. Och sen beställde vi in vinbladsdolmar som förrätt och Turkisk pide som huvudrätt. Jag tog en bild, inte särskilt bra, men den visar ändå vad det är.
En turkisk pizza fast utan en massa fet ost! Och himmelskt gott. Kocken/ägaren kom och frågade om det smakade bra. Jag svarade honom att det måste han väl märka. Vi var ju alldeles tysta och bara åt, pratade inte med varandra alls under tiden. Vilken kryddblandning. Mmmmmm.
Åk till Vänersborg och ät på Meze 12. Oavsett vad ni beställer så kan jag lova något alldeles extra.
Njut av livet
söndag 14 augusti 2011
I Lemickas anda eller Lempickas ande?
Har varit på kurs på Fridhems folkhögskola. 5 dagar där vi målade i storformat. Som vanligt har jag svårt att få fram ett resultat när det finns andra i rummet. Men vi började med att "mjuka" upp på papper. Jag målade då en långstrumpa (en av mina fåglar alltså). Papperet cirka 60x90. Sen blev det ett självporträtt och därefter tog jag en roller och tänkte försöka mig på något mer abstrakt. Fast jag uptäckte att det var en gubbe som sprang. Så var det med den abstrakta målningen!
Dag två gick vi över till att måla på duk som vi nålade upp på väggen. Jag skissade upp några tulpaner från ett foto jag tagit. Tulpanerna var dubbla och fullt utslagna och det var ett väldigt fint ljus på dem. Vi målade med akryl och jag fick inte till det med schatteringen. Jag gav upp, tänker fortsätta med den här hemma i vinter, för klar ska den bli!
Jag började bläddra i konstböckerna och fastnade för en målning av Tamara de Lempicka. Det var en man och en kvinna men jag målade bara kvinnan fast i min egen färgsättning. Nu återstår lite finputsning och uppspänning på ram sen hänger jag upp den på väggen. Håll till godo.
Dag två gick vi över till att måla på duk som vi nålade upp på väggen. Jag skissade upp några tulpaner från ett foto jag tagit. Tulpanerna var dubbla och fullt utslagna och det var ett väldigt fint ljus på dem. Vi målade med akryl och jag fick inte till det med schatteringen. Jag gav upp, tänker fortsätta med den här hemma i vinter, för klar ska den bli!
Jag började bläddra i konstböckerna och fastnade för en målning av Tamara de Lempicka. Det var en man och en kvinna men jag målade bara kvinnan fast i min egen färgsättning. Nu återstår lite finputsning och uppspänning på ram sen hänger jag upp den på väggen. Håll till godo.
torsdag 31 mars 2011
En ny blogg att titta in på
Fast ny och ny...
Det är David som visar upp sig i etern med sina alster. Han målar små fantasyfigurer. Riktigt duktig är han. Titta in på hans sida och beundra skapelserna. Och betänk att det du ser på bilden är mini mini. Det finns bilder som visar en figur som är fastsatt på en vinkork. Och vinkorken är större än figuren. Jag är jätteimponerad!
Vill samtidigt passa på att visa upp mina senaste skapelser:
Det är David som visar upp sig i etern med sina alster. Han målar små fantasyfigurer. Riktigt duktig är han. Titta in på hans sida och beundra skapelserna. Och betänk att det du ser på bilden är mini mini. Det finns bilder som visar en figur som är fastsatt på en vinkork. Och vinkorken är större än figuren. Jag är jätteimponerad!
Vill samtidigt passa på att visa upp mina senaste skapelser:
måndag 31 maj 2010
In progress
Jag köpte två ramar idag och en duk. Ramarna är till affischerna jag inhandlade när jag var till Skagen för några veckor sedan. De ska hängas upp på jobbet - på ett av mina kontor - jag är ju lyckligt lottad som har två :D
På mitt andra kontor kommer jag att hänga upp tre av mina egna tavlor. De kommer nog att passa bra där. Det är tre akvareller med klippor och hav och de har aluminiumramar. Väggen de ska hänga på är blå. Så jag tror det kommer att bli bra.

När jag öppnar dörren till studion känner jag oljelukten och det är en angenäm doft. Jag är inte van vid den då jag mest använt akvarell och akryl. Dessutom är det vansinnigt skönt att måla i olja. Man kan rätta till saker som hade varit helt kört i en akvarell och ibland även i en akrylmålning. Har väl snöat in mig på ansikten men det är en rejäl utmaning att kunna få dem att likna originalet. Nu överdriver jag visserligen en del med färgerna även i denna målning men då kortet är taget en kall januaridag så är man ju rätt blek och jag tycker inte det gör något att det inte är exakt färg.
De porträtt jag målat tidigare har jag verkligen överdrivit färgskalan i och döm om min förvåning när jag var in och surfade på en sida "over there" och fick se en kvinna som också gör det. Hon målade 100 porträtt på 100 dagar. Och många av dem var helt i min smak. Kolla in henne - hon är duktig, men så lever hon på sin konst också! Det lär aldrig jag kunna göra.
På mitt andra kontor kommer jag att hänga upp tre av mina egna tavlor. De kommer nog att passa bra där. Det är tre akvareller med klippor och hav och de har aluminiumramar. Väggen de ska hänga på är blå. Så jag tror det kommer att bli bra.
Inspirationen att måla är si så där - men om jag publicerar det jag påbörjat så kanske jag kan få igång den igen :-/
När jag öppnar dörren till studion känner jag oljelukten och det är en angenäm doft. Jag är inte van vid den då jag mest använt akvarell och akryl. Dessutom är det vansinnigt skönt att måla i olja. Man kan rätta till saker som hade varit helt kört i en akvarell och ibland även i en akrylmålning. Har väl snöat in mig på ansikten men det är en rejäl utmaning att kunna få dem att likna originalet. Nu överdriver jag visserligen en del med färgerna även i denna målning men då kortet är taget en kall januaridag så är man ju rätt blek och jag tycker inte det gör något att det inte är exakt färg.
De porträtt jag målat tidigare har jag verkligen överdrivit färgskalan i och döm om min förvåning när jag var in och surfade på en sida "over there" och fick se en kvinna som också gör det. Hon målade 100 porträtt på 100 dagar. Och många av dem var helt i min smak. Kolla in henne - hon är duktig, men så lever hon på sin konst också! Det lär aldrig jag kunna göra.
lördag 27 mars 2010
Och vinnaren är......
Eller rättare sagt - tavlan som kom med på utställningen är:
Ja! Alla kom med. Och hänger som på bilden - och man kan inte missa dem när man kommer in runt hörnet i konstsalongen. Jag är så himla glad! Nu tar jag mig ett glas rött och njuter.
Ja! Alla kom med. Och hänger som på bilden - och man kan inte missa dem när man kommer in runt hörnet i konstsalongen. Jag är så himla glad! Nu tar jag mig ett glas rött och njuter.
tisdag 23 mars 2010
ett eller flera av dina verk har blivit antagna
Åh, vilken spänning de kan bygga upp! Det är nästan som när man tittat på schlagerfestivalen eller nåt annat trams där de ska dra ut på resultatet så långt som möjligt.
Fick just ett mail med följande text:
Fick just ett mail med följande text:
Tack för att du lämnade in dina verk till Vänersborgssalongen 2010.
Juryn har nu avslutat sitt arbete och ett eller flera av dina verk har blivit antagna.
Juryn bestod av Ilona Huss Walin och Ove Thorsén. De har sammanfattat sitt arbete på följande sätt.
I två dagar har vi gemensamt granskat och arbetat med 300 inlämnade verk av totalt 107 för oss anonyma konstnärer. De inlämnade konstverken har främst bestått av målningar, grafiska blad samt ett fåtal teckningar, fotografier och skulpturer. Vi kunde konstatera att samtliga verk utgår från en västerländsk konsttradition.
I den grannlaga urvalsprocessen har vi valt de verk som vi anser bär på energi och kraft - oavsett stil och utförande.
Sammanlagt har vi antagit 82 verk tillhörande många olika bildtraditioner. I samband med hängningen av utställningen fann vi det inspirerande att skapa spännande och tankeväckande möten genom att ställa olika bildtraditioner intill varandra. Detta för att tydliggöra konstverkens inneboende kvaliteter.
På så sätt har vi byggt 2010 års upplaga av Vänersborgssalongen.
Ilona Huss Walin Ove Thorsén
Konsthallen arbetar på att så snabbt som möjligt få ut informationen om exakt vilket/vilka av era verk som antagits. Ej antagna verk går att avhämta på konsthallen torsdag den 25/3 kl.16-19, men det går också att vänta.
Vänersborgssalongens vernissage är lördag den 27/3 kl. 12-15.
Bandet Papa-Ray kommer att uppträda under vernissagen, ca 12.30.
Än en gång tack för din medverkan.
Så nu är det bara att vänta på att få veta vilket av de tre som får hänga till allmän beskådan. 107 konstnärer och 83 antagna verk - hur stor är procenten att mer än en tavla kommer med? Jag är jätteglad att iaf MINST en kommer med. Och vernissagen får jag ju inte bara missa i år. Förra gången, för två år sen, då jag också fick med en tavla hade vi vernissage på konstföreningen samtidigt så då gick inte dit förrän sista dagen. Hade tänkt hämta hem min tavla då men tji fick jag för det var en röd prick på den.
I morgon vet jag förhoppningsvis mer.
Ha de´
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
